Lycka..
Var precis ute med hunden min. Tittade upp på himlens alla stjärnor o insåg hur jävla lycklig jag är. Vet att jag nämnt det tidigare men nu känns det verkligen. Det är idag endast 96 dagar kvar tills jag ska få ett litet barn till, en alldeles obeskrivlig känsla rusar genom min kropp så fort jag tänker på det. Jag har en alldeles fantastisk liten grabb som är full av bus och som har ett smältbart leende. Varenda dag man är ifrån det lilla livet tänker man på att få lyfta upp honom o ge honom en puss för att sedan göra det dagen i sig ger oss. Han kan ju även göra ens liv till ett mindre helvete när han sätter den sidan till men det försvinner så fort han ler o får en att skratta. För smart är han det lilla livet med tanke på att han vet vilka knappar han ska trycka på för att man ska smälta lite.
Att få fälja hans resa genom utvecklingen har varit en underbar känsla. Från hans gurglande till att prata så gott som rent. Hans krypande framsteg tills han ställde sig, ställde sig upp som sedan blev väldigt darriga steg framåt. Darriga steg blev helt plötsligt väldigt stabila, o stabila steg blev till spring. Man behöver ju knappt klä av honom på kvällarna längre. Kläderna åker av i en väldig fart, innan du ens hunnit fatta vad som hänt står han i duschen själv o duschar. Casper kan hit, Casper kan dit. Så har det blivit på endast 2 o ett halvt år. Fortsätter han så här är han ju självständig inom 3 år. Vad ska han då ha mig till en tjock, lat o okunnig far?! =) Men då ser ni! Då har jag ju påbörjat en precis lika underbar resa med ett nytt liv. Ska absolut inte glömma eller åsidosätta min son för att det kommer ett nytt barn. Ska då endast bevaka o styra honom lite så att han kan gå åt rätt håll i livet så att hans syskon kan få samma möjligheter som han själv fått.
Känner mig så prviligerad till att ha fått Casper o hans blivande syskon som min uppgift här i livet. Må låta bögigt men det skiter jag i för en sak är då säker. Ni som inte redan har barn har bara underbara o fantstiska saker framför er om ni nu väljer att skaffa egna. En resa som måste göras enligt mig själv. Visst finns det som sagt stunder då man ej är så lycklig över vad han gjort, men det är över lika fort som vattnet kokar i en vattenkokare. Så nu mina vänner... Se till o skaffa barn o bli lyckliga! =)
Puss o kram!
Att få fälja hans resa genom utvecklingen har varit en underbar känsla. Från hans gurglande till att prata så gott som rent. Hans krypande framsteg tills han ställde sig, ställde sig upp som sedan blev väldigt darriga steg framåt. Darriga steg blev helt plötsligt väldigt stabila, o stabila steg blev till spring. Man behöver ju knappt klä av honom på kvällarna längre. Kläderna åker av i en väldig fart, innan du ens hunnit fatta vad som hänt står han i duschen själv o duschar. Casper kan hit, Casper kan dit. Så har det blivit på endast 2 o ett halvt år. Fortsätter han så här är han ju självständig inom 3 år. Vad ska han då ha mig till en tjock, lat o okunnig far?! =) Men då ser ni! Då har jag ju påbörjat en precis lika underbar resa med ett nytt liv. Ska absolut inte glömma eller åsidosätta min son för att det kommer ett nytt barn. Ska då endast bevaka o styra honom lite så att han kan gå åt rätt håll i livet så att hans syskon kan få samma möjligheter som han själv fått.
Känner mig så prviligerad till att ha fått Casper o hans blivande syskon som min uppgift här i livet. Må låta bögigt men det skiter jag i för en sak är då säker. Ni som inte redan har barn har bara underbara o fantstiska saker framför er om ni nu väljer att skaffa egna. En resa som måste göras enligt mig själv. Visst finns det som sagt stunder då man ej är så lycklig över vad han gjort, men det är över lika fort som vattnet kokar i en vattenkokare. Så nu mina vänner... Se till o skaffa barn o bli lyckliga! =)
Puss o kram!
Kommentarer
Postat av: Ditte
Du skriver så fint! Du har verkligen rätt i att även om dom är en pain ibland (dom kan när dom är små med :p)så försvinner det samma sekund som man ser det där lilla leendet. Alvin har kommit på att han kommer undan med det mesta bara han ler haha, skärpning mamma Ditte och pappa Emil!
Trackback
