pappapit

Har haft en del tid under mitt arbete idag att fundera på en hel del.. Efter den gångna helgen o den i mina ögon lilla urspårning jag hade så har jag tänkt en hel del på varför alla mina vänner stått kvar på min sida. Tänkte även på att det är ju det Vänner med det stora V:et gör när man gjort eller sagt nåt dumt. Jag har som jag sagt tidigare en viss tendens till att alldeles för lätt spåra ur när jag fått livets dryck spriten i mig. Så tankarna som for igenom mitt lilla förkrymptna huvud var alla dom gånger jag bettet mig som ett svin.. Två av fyra GK galor som jag totalt havererat o hotat o försökt slå nån stackars vän.. Alla dom brutala fylleslagen hemma hos folk som slutat något sånär likadant som det tidigare nämnda. Slag som utdelats mot diverse människor, spottloskor som forit genom luften o allt för hårda ord som skrikits från min sida... Likt förbannat har dom stått där dagen efter dom som jag med respekt kallar mina Vänner. Tanken slog mig även att jag ej har gjort mig förtjänt till all er lojalitet o vänskap just under dom här stunderna. För hur svinig jag än har varit så har ni alltid sett till att jag kommit hem eller fått sovit på eran soffa. Ni ska bara veta hur jävla mycke det betyder för mig. Jag önskar mer än allt på denna jord just nu att det var sista gången jag slapp ha denna fruktansvärda ångest. Jag önskar att det aldrig mer än i en kris situation kommer falla ett slag från mina händer. Önskar att allt ont jag gjort mot dom som står mig så nära aldrig hade hänt men det kan man ju tyvärr inte göra mer än önska.. Lillebror med gäng, ni ska veta att jag uppskattar att jag fortfarande är eran vän. Pontus med gäng, till er säger jag samma sak. Boddan, Albert, Simba, Tess o alla ni andra i det gänget ni ska veta att ni är dom jag värdesätter högst utom familjen min förstås. Utan er i mitt liv skulle minst halva jag försvinna.  Till er på jobbet vill jag bara säga att jag är så fruktansvärt glad att ni finns. Utan er hade jag aldrig klarat av o jobba kvar där. Och ett officiellt Förlåt går till dig Petter för mitt beteende i lördags. Vet att vi redan rett ut det men jag är inne i skrivandets stund så det fick följa med.

Vill även skriva att detta är absolut inget "tyck synd om mig" för att jag är dum i huvet när jag dricker sprit utan bara.. Ni som är mina Vänner.. Tack.. Ni ska veta att när ni än behöver det så vet ni vart jag finns.

Niklas vart du än tagit vägen så hoppas jag att du finner lyckan där du är. Vila i frid.

Ja..... I lördags blev det krök med grabbarna här hemma.. Jag hade väl mina föraningar på att det skulle bli blött.. Vilket det givetvis blev. Det dracks bira i mängder o sprit i mängder.. Vi spela poker, käka mat o basta. Förbannat trevligt må jag säga. Vi satte oss sedan i en taxi in till stan.. Vilket jag så här i efterhand önskar att jag skitit i.. Väl nere på stan lyckas jag hamna i ett par heta diskussioner som utmynnar till att jag lyckats göra mig ovän med i stort sett hela min vänskapskrets. Det är ju tyvärr så att när jag med min lilla ärthjärna lyckats med bedriften att ha fått sprit i mig så sjunker min intelligens till en 4 årings på ett ungefär. Kan säga att det var fruktansvärt länge sen jag har haft en sån ångest som jag har haft både igår o idag. Jag har skickat ett par sms till folk o jag har fått ringt till en eller två för att kolla upp så jag ej på nåt sätt blivit utesluten ur all framtida gemenskap. Det är då tur att man har såna vänner som man har, men det känns så jävla surt att man behandlat dom som man gjort vissa gånger. FAN ATT JAG ALDRIG LÄR MIG att jag inte klarar av o dricka sprit.. Säger alltid till mig själv varje gång innan man kliver in i alkoholens värld att - Peter nu ger du fan i spriten.. Det håller på ett ungefär fram tills jag blivit full.. DÄr försvinner allt med vett o ettikett för min del.. - Klart som fan att jag kan dricka sprit! Tror ni mig inte! Kolla in det här! o så står jag där med flaskhalsen nerkörd i min hals o häller i mig skiten. Vilket allt som oftast leder till en sån här ångest.. Dock inte lika allvarligt som denna gång enligt mig själv... Nej nu är det fan i mig dags att ta o växa upp o inse att jag inte kan hantera det helt enkelt. Vi får väl se hur länge det håller med tanke på att det tyvärr inte är första gången jag tänkt i dom här banorna, men nu ska jag fan i mig göra ett seriöst försök på det så jag ej förlorar nån i min närheten på grund av nåt så idiotiskt.

Har lite damm i näsan som tyckte att det skulle ta sig ur. Jaha känner jag att jag har nåt intressant att skriva egentligen?! Kan inte svara på det.. Men jag kände bara att jag måste skriva nåt så ni 4 som följer bloggen inte tror att jag glömt eller skiter i er. Det intressantaste jag kan berätta för er är att jag måste sluta åka hem till min mamma under min viktminskning.. Jag är tyvärr en svag människa ibland.. För i lördags skulle vi äta mat hos min mor.. Efter maten kom CHOCKLADPUDDINGEN fram.. Nåt jag är förbannat svag för.. Idag skulle jag hjälpa min vän Tobey1Kenobi med lite grejjer o min sambo jobba kväll så jag ringde min mor o kolla om hon kunde ta gangstern en timme.. - Vill ni ha mat fråga hon när jag ringde henne. En god son som man är tacka jag artigt ja tack kära mamma. Fick tunnbrödsrulle... Lagom pluffsig sätter jag mig sedan i soffan.. Dricker lite ur mitt glas... In kommer toktanten med Vienettaglass! En sak till jag är oerhört svag för! Fan var det enda som for igenom mitt huvud.. Jag går ner två hekto i veckan men går fan i mig upp ett halv kilo på två timmar hemma hos min mor! Så nu är det slut på artighetsvisiterna hos min mor ända fram tills magrutorna är fram o vågen visar på högst 79 kilo! Eller tills hon ringer o säger att hon vill at vi ska komma... Är ju tyvärr svag för henne med med tanke på att jag är en mamma´s boy.. Fan för att vara svag! Våga vara stark!! Ska bli mitt nya motto här i världen.

Puss o kram från Mammas pojke nummer 1

Av denna helg. Den har varit rätt så givande med tanke på att den på nåt sätt fört mig o min son närmare varann. Min son är förbannat mammig. Mamma hit mamma dit så fort det är nåt. Jag får inte natta om mamma är hemma o jag får inte trösta honom om han gjort sig illa så fort mamma är i närheten. Men denna helg har jag fått gjort allt det där. Vi har myst massor i sängen o i soffan, busat, lekt med bilar, kollat på film o gått i skogen. Det har varit skönt o få höra ordet Pappa så mycke som man fått göra denna helg. Jag vet att jag bara har mig själv att skylla att det blivit som det blivit men jag är en kille med många järn i elden. Anser dock inte att jag på nåt sätt satt mitt barn åt sidan eller dylikt utan det har bara fallit sig naturligt på nåt konstigt sätt att jag varit där lite mindre än va mamma varit. Men jag antar att det är naturligt för barn o te sig mer åt sin mor än sin far, då nästan alla man partat med om just denna grej anser att deras barn är exakt likadana. Jaja han kommer ju bara vilja hänga med mig om ett par år med tanke på att jag är mycke coolare än Carro. Så då fick man det sagt. Jag är kung helt enkelt.. Men inte just nu bara... Just nu sitter min fru o lurar i våran son att han ska övertala mig att köpa ett marsvin till honom... Usch för små gnagare. I alla benämningar.
Måste bara berätta.. Jag fick så ont i magen idag.. Jag skrattade nästan så mycke att jag kissa i mina rosa kallingar. Min son kom nämligen springande fram till mig, slet av sig sin blöja o skrek -CASPER BAJSNÖDIG! Han for iväg som kanonkula mot toaletten slängde igen dörren o låste.. Jag satt mest o tittade in i väggen för jag fatta inte riktigt vad som hänt. När väl poletten föll ner o jag hör honom sitta där inne kom asgarvet. Vilket han hörde så han börja skratta han med.. Ett minne jag ska ta upp inför hans blivande flick/pojk vänner! Hahaha..

Puss o kram från "The Father"

Denna helg har ägnas helt åt min son. Min sambo jobbar nämligen hela helgen. Vi tog det lugnt hela kvällen igår med lite käk o mycke tittande på brandbilar på youtube. Imorse blev det långpromenad med hunden sedan en sjuhelvetes massa busande o lekande med bilar. Har nu ikväll varit hemma hos min mor o ätit massa godsaker. Så nu har jag jättedåligt samvete emot mig själv med tanke på min förväntade viktminskning.. Men va fan nångång då o då får man fan i mig fuska anser jag. Har efter mycke om och men fått den lilla gangstern till att somna. Har aldrig varit med om maken till envis liten snorunge till o sova! Men fan så söt han varit i sin envishet. Så nu stundar det nog lite fotbollstittande innan jag väljer att sluta upp med John Blund i drömvärlden. Finns fan inte så mycke intressant att berätta om mitt liv just nu. Allt flyter bara på som det ska helt enkelt. Så jag tackar för mig denna gång o ägnar den vakna tiden av denna dag till o kolla på Barcelona.

Puss o kram, och ni! Ta ingen skit från skitstövlar!

Vad bara tvungen att kolla på dom två engelsmännen på aftonbladet igen.. HAHAHA!! Gå in på aftonbladet o kolla på atonbladet tv.. Två engelsmän som ska slåss lite på gatan.. HAHAHAHAHAHAHAHA!! Jahaja.. Har förbannat ont i min rygg så jag tycker just nu lite synd om mig själv. Ser att jobbet jag för tillfället håller på med tar lite på kroppen min.. Men det e det väl värt antar jag?! Lr inte.. Skit i jobbet för fan klockan är efter 4! Nej fan jag har inget vettigt o skriva.

Puss o kram

För ytterligare en måndag.. Men denna måndag kommer inte kännas som övriga måndagar gjort.. Men det är väl sånt man får ta antar jag. Helgen som vart har varit rätt så skön. Hade våra goda vänner Tobbe o Malin över på käk o vi titta på Idol.. Ja vad ska man säga om det egentligen.. Jag som alltid bojkottat det programmet tills jag såg den där kvinnan.. Hennes röst kan ju omöjligt vara av denna värld. Jag ska personligen se till så att hon alltid sitter säkert o vinner hela skiten.. Det ska vara mitt mål för det programmet. Jaja lördagen blev lugn fram tills man åkte hem till bröderna Albert o kolla på fotbollen... Har fan aldrig vart så förbannad som jag var igår.. Lr jo det har jag iofs varit men det skiter vi i... Dom där 11 överbetalda idioterna som representerar vårat så kallade landslag kunde väl ha tänkt lite på oss dödliga som har planerat 2! jävla år på att sommaren som kommer för att vi ska kunna se varenda jävla match o få följa dom där jävla klåparna! Nu har dom sabbat hela min sommar 2010.. Jävla svin.. FAN!! Jaja idag har vi iaf varit hemma hos min far o ätit o firat min systers karl som fyllt 25. Efter det kom bröderna Hummle O Dumle över o basta o bara tog det lugnt. En skön avslutning på helgen helt enkelt. Så nu funderar jag på om man ska ta av sig alla sina kläder o gå o lägga sig.. För imorn börjar en dag full med ångest.

Var precis ute med hunden min. Tittade upp på himlens alla stjärnor o insåg hur jävla lycklig jag är. Vet att jag nämnt det tidigare men nu känns det verkligen. Det är idag endast 96 dagar kvar tills jag ska få ett litet barn till, en alldeles obeskrivlig känsla rusar genom min kropp så fort jag tänker på det. Jag har en alldeles fantastisk liten grabb som är full av bus och som har ett smältbart leende. Varenda dag man är ifrån det lilla livet tänker man på att få lyfta upp honom o ge honom en puss för att sedan göra det dagen i sig ger oss. Han kan ju även göra ens liv till ett mindre helvete när han sätter den sidan till men det försvinner så fort han ler o får en att skratta. För smart är han det lilla livet med tanke på att han vet vilka knappar han ska trycka på för att man ska smälta lite.
Att få fälja hans resa genom utvecklingen har varit en underbar känsla. Från hans gurglande till att prata så gott som rent. Hans krypande framsteg tills han ställde sig, ställde sig upp som sedan blev väldigt darriga steg framåt. Darriga steg blev helt plötsligt väldigt stabila, o stabila steg blev till spring. Man behöver ju knappt klä av honom på kvällarna längre. Kläderna åker av i en väldig fart, innan du ens hunnit fatta vad som hänt står han i duschen själv o duschar. Casper kan hit, Casper kan dit. Så har det blivit på endast 2 o ett halvt år. Fortsätter han så här är han ju självständig inom 3 år. Vad ska han då ha mig till en tjock, lat o okunnig far?! =) Men då ser ni! Då har jag ju påbörjat en precis lika underbar resa med ett nytt liv. Ska absolut inte glömma eller åsidosätta min son för att det kommer ett nytt barn. Ska då endast bevaka o styra honom lite så att han kan gå åt rätt håll i livet så att hans syskon kan få samma möjligheter som han själv fått.
Känner mig så prviligerad till att ha fått Casper o hans blivande syskon som min uppgift här i livet. Må låta bögigt men det skiter jag i för en sak är då säker. Ni som inte redan har barn har bara underbara o fantstiska saker framför er om ni nu väljer att skaffa egna. En resa som måste göras enligt mig själv. Visst finns det som sagt stunder då man ej är så lycklig över vad han gjort, men det är över lika fort som vattnet kokar i en vattenkokare. Så nu mina vänner... Se till o skaffa barn o bli lyckliga! =)

Puss o kram!

Som sagt.. Åkte upp till dalaskogarna för lite jakt under helgen. Strålande sol igår när vi kommer upp. Tog oss en tur med bössorna på axlarna. Såg inte ett skit. Tillbaka till stugan för lite käk, sen skjutsa Sillas ner mig till tornet där jag satt i ett par timmar utan att se ett skit. Gick tillbaka dom kilometerna det var till stugan för ett par pilsner innan vi somna. Skulle ha gått upp halv sex imorse men tji fick vi. Sov långt över väckarklockan. Var nog inte ute förrän kl nio imorse. Tog en långtur i skogen innan jag sluta i tornet där jag avverka en timme eller två. Inte så lätt o hålla koll på tiden när man sitter på pass utan klocka. Gick iaf tillbax till stugan för att käka lite. Under måltiden blåser det upp som satan o regnet hänger i luften. Jag o Sillas prata lite smått om att åka tillbaka om det börja regna... Vilket det klart började göra. Så vi packa in oss i bilen o begav oss hemåt. Väl hemma fick jag en sjudundrans huvudvärk o flimmerseende. Gjorde förbannat ont i ögonen. Så jag har tillbringat kvällen sovandes på soffan. Inget lyckat tilltag då man antagligen inte kommer kunna sova i natt. Så nu ska jag nog brygga mig lite te o mysa ner mig på sofflocket.

Puss o kram från "Den sjuke"

Satans så nice. Gårdagen var hur grym som helst. Ni som inte sett Pablo Francisco måste göra det. Det var så jävla bra. Han hade för övrigt 3 stycken vänner med sig som var hur bra som helst. Jag o sambon min skrattade tills magen inte pallade av det mer. Hemfärden tog lite längre tid än planerat med tanke på att Carro sa att vi skulle svänga av på ett ställe men det visade sig vara fel rent tidsmässigt. Men hem kom vi iaf men med bekostnad av att jag försov mig 45 minuter imorse. Jaja det var ju inte hela världen iofs. Helgen som kommer skall jag med min hund och morbror ut o jaga i dalaskogarna. Ska bli riktigt nice. Jaga lite rådjur, vildsvin, hare o fågel. Ska bli riktigt kul o få gå tillbaka till när man var 13-14 då man alltid ville följa med ut i skogarna o jaga. Sitta på pass o ha förväntningar av att den perfekta rådjursbocken ska kliva ut ur skogsbrynet o ställa upp sig i perfekt skottläge. Krama avtryckarn o se bocken falla till marken. Ska försöka hålla er uppdaterade under helgen med lite bilder om hur det går för oss om nu mitt mobila skitbredband vill funka. Nej nu ska jag fortsätta kolla på Inlåst. Sjukt tragiskt program men jävligt intressant.

Puss o kram på er från "The Deer Hunter"